Tre år

Efter mammas samtal om att Alex hade fått cancer så brast allt. Jag släppte allt jag hade i mina händer och satte mig ned på den kalla asfalten och bara grät. Mamma kom och plockade upp mig, väl hemma så satt jag påklädd i hallen i säkert 30 minuter. Jag kan minnas än idag hur jag kände där och då. Det är som att chocken ännu inte lagt sig.
Jag hörde av mig till en kollega som i sin tur fick meddela min chef vad som hade hänt, och att jag inte skulle komma till jobbet på ett tag. Dagen därpå, torsdag, åkte min mamma och styvpappa upp till Umeå. Varför jag stannade hemma brukade jag fråga mig själv ofta där i början, nu i efterhand vet jag såklart. Jag ringde faktiskt inte ens Alex förrän på fredagen, och även fast jag inte riktigt minns samtalet så minns jag att han lät helt normal i tonläget. Som att det var vilket samtal som helst, och jag gjorde allt för att inte gråta. Dagarna gick, och på söndagen beslöt jag mig för att åka upp till Umeå, även fast det nästan tog emot. Det kändes som att ju längre jag sköt på det desto mer overkligt skulle det vara.
Jag kan än idag minnas känslan när vi passerade skylten "välkommen till Umeå".
Jag har släkt i Umeå, och åkte ofta hit när jag var liten. Jag har många fina minnen här, fina minnen som var bortblåsta. Himlen var grå och jag hade en sån himla stor klump i magen. Vad ska jag säga, hur ska jag bete mig?
Alex hade ett stort leende på läpparna när vi gick in i hans sal. Det där leendet han alltid bjudit på. "Colgate-leendet". Med två stora smilgropar på vardera sida. Från och med den dagen väntade mycket pendlande mellan Umeå och Östersund, för våran del det vill säga. Det dröjde två och en halv månad innan Alex fick komma hem för första gången. Det kom fram att han hade ALL. Akut lymfatiskt leukemi. Enligt statistik överlever 80-90%, det var det enda jag behövde veta egentligen. Jag visste ju att Alex skulle vara en av dem.

Mitt första besök på Norrlands universitetssjukhus, 15e september 2013. Igår, 11e september, var det tre år sedan vi fick veta att Alex hade cancer.