31 januari
Alex stamcellstransplantation genomfördes för 8 dagar sedan, och han har som förväntat mått skit. Inte nog med det så har jag varit förkyld och inte fått hälsa på honom sen dess. Idag kände jag mig kry och åkte dit dock. Han har tappat håret igen, har för mycket vätska i kroppen, sår och feber stundvis. Gör så ont att se, definitionen av cancer är verkligen att kämpa för sitt liv, och som anhörig att inte bryta ihop helt och hållet.
Just idag saknar jag Östersund iallafall! Fast inte så pass att jag planerat in en hemvändare, snarare att jag vill ha upp alla mina vänner! Så kom, bara kom! Har ju iallafall haft både mamma, styvpappa och lillebror här ett tag, och nästa vecka kommer pappa hit.